Jaha. Då kör jag väl ett race igen då. Plötsligt känns det som om jag kanske ska skriva något, i alla fall ibland. Detta är ju trots allt en plats som man styr över helt själv, där ingen kan säga emot en (taskiga kommentarer kan man ju faktiskt ta bort, om det skulle vara så). Det är ju inte så ofta man får vara oemotsagd. Så om jag behöver uttrycka en åsikt som ingen i min omedelbara närhet orkar höra, får jag väl göra det här. Eller när jag tycker jag kommer på en alldeles osedvanligt finurlig ordvändning som jag gärna vill briljera med.
Idag är det skolstart här där jag bor. Det innebär att jag för första gången på hela sommaren är ensam hemma och kan jobba i lugn och ro. Det firar jag just nu med att inte jobba alls. Inget oväsen från diverse väldigt högljudda TV-spel från rummet bredvid. Inga horder av hungriga barn som vill ha något att äta. En märklig, men mycket efterlängtad tystnad. Endast det vanliga bruset av diskmaskinen och tvättmaskinen hörs. Det kan jag stå ut med.
En sommar har passerat, men den har inte märkts så mycket. Mina bad kan lätt räknas på ena handens fingrar. Solbrännan är inte vad den brukar vara så här års. Fast det är OK, det också. Man ska inte hetsa upp sig över vädret, för det hjälper ändå inte. Som vanligt har dock sommaren passerat väldigt fort. Som vanligt har allt det där man skulle göra inte hunnits med. Man borde väl lära sig någon gång när man sitter där i början av juni och inbillar sig att att sommaren är oändlig och att tiden ska räcka till så himla mycket?
Ooops. Där tackade jag precis ja till att göra ett jobb med löjligt kort leveranstid. Bara för att jag hade tänkt ta det lite lugnt idag. Och så slapp jag städa idag igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar