På benen efter en veckas envis förkylning med feber, rinnande näsa och trötthet som inte var av denna världen. Den lilla energi jag har haft har jag varit tvungen att ägna åt att hålla arbetet flytande, för naturligtvis var det en vecka full av tighta deadlines. Sedan ska man ju äta trots att man är sjuk och det ska även ens barn och så måste hunden ut. Vän av ordning kan ju nu fråga sig om det inte är så att jag har en äkta hälft som kan sköta ruljangsen när jag är däckad och jodå, visst har jag det. Som har varit lika förkyld som jag. Och det där med förkylda karlar, det är inte lätt. Det är jobbigt till och med när man själv är frisk.
Men nu är vi på benen båda två och allt har återgått till de vanliga rutinerna. Men det är våldsamt hur det förfaller runt omkring en när man är satt ur spel ett tag. Vårt hem är en sanitär olägenhet. Tvätthögarna har hopat sig, dammråttorna växer sig monstruösa, i kylskåpet finns organismer som lever sitt eget liv.
En åtgärdslista har upprättats. I slutet av veckan ska vi leva som anständiga människor igen, hoppas jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar