Kände att jag behövde vara lite lokalpatriotisk här på landet och läsa något av min granne här i byn. Jan Mårtenson har nämligen stuga strax här bredvid, om än något större än vår. Det finns Homan-deckare i båda våra bokhyllor, både här på landet och i sta'n, eftersom min man gillar dem, men för mig var det här en premiär. Jag valde en som till större delen utspelar sig här i trakten också, för att jag skulle känna mig riktigt som hemma.
Johan Homan är på semester i Askersunds-trakten, där han hyr ett litet torp av en god vän. Han stöter dock genast på bekanta från Stockholm och blir raskt hembjuden på middag hos den före detta landshövdingen och säpochefen Gunnar Nilmann. Med på middagen är en hel del andra höjdare som råkar befinna sig i trakten. Gunnar Nilmann håller på att skriva sina memoarer och har utlovat avslöjanden som kommer att få huvuden att rulla i maktens Sverige. Till sin hjälp har han den unga vackra Cecilia Ehn som assistent och kanske något mer. Johan märker att Gunnars fru Ulla inte direkt riktar sina snällaste blickar mot Cecilia. Han tycker sig också uppleva en något spänd stämning rent allmänt under middagen.
Dagen därpå hittas Gunnar Nilmann död i sitt lusthus, förgiftad och med en näckros i handen. Och manuskriptet till memoarerna är borta. Var det för memoarernas skull han mördades? Eller handlar det om svartsjuka och olycklig kärlek? Johan Homan får lite att stå i under semestern och väl hemma i Stockholm får gåtan till slut sin lösning, när Homan får lite hjälp på traven av katten Cleo.
Småtrevlig läsning som lämpar sig alldeles utmärkt på landet. Särskilt här där jag går förbi Mårtensons herrgård på varenda hundpromenad. Det känns fint att få känna igen sig lite. Men jag stör mig lite, lite på språket emellanåt. Det är superkorrekt på alla sätt och vis, men det förekommer ofta en omvänd ordföljd som inte riktigt känns rätt för mig. "Som en indian såg han ut." Jag tycker inte riktigt det funkar stilmässigt, men det kanske är en vanesak. Men jag ska i alla fall läsa fler Homan-deckare när jag behöver något lättsmält. Och man får ju en massa småtrevliga historielektioner på köpet också. Och recept.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar