Igår kväll fungerade inte vår Internet-uppkoppling. Inte för att jag skulle jobba just då när jag upptäckte det, eller ens hade något direkt behov av att befinna mig ute på nätet, men jag blev som vanligt alldeles besatt. Det ska funka. Ur och i igen med alla sladdar, starta om modem och router, gör om allt som går att göra om. Det hjälpte inte. Till slut fick jag bita ihop och ringa supporten på Bredbandsbolaget. Jag avskyr att ringa till all typ av IT-support. Efter oändliga väntetider och knapptryckningar kommer man om man har tur fram till någon fjunig nyss-tonåring som frågar om man har sladden i och som talar till en som om man vore en efterbliven sexåring. Jag avskyr när folk utgår från att man inte fattar något, inte kan något, inte vet något. Jag vill ha en direktlinje för oss som inte är idioter, som har startat om, som har sladden i och strömmen påslagen.
Jag behövde inte ens prata med någon. På en telefonsvarare talade de om att det var driftstopp på grund av strömavbrott. Så mycket tid nedlagd på att bli sur för ingenting. Så mycket upparbetad negativ energi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar