Sidor

-

-

lördag 11 juni 2011

Funderingar efter 10 minuter med Blondinbella

Uppe i ottan eftersom son och man skulle på fotbollscup vid en okristligt tidig tidpunkt. Sedan skulle jag bara vila mig lite innan jag tog tag i mitt liv. Somnade om och sov till efter tio. Det vet jag inte när det hände sist, men det var väl antagligen välbehövligt.

Medan jag åt lite frukost kollade jag lite på en intervju med Blondinbella på TV4. Jag såg inte särskilt mycket, kanske 10 minuter eller så. Jag är väl inte direkt målgrupp för bloggen Blondinbella och har aldrig läst ett endaste litet inlägg där, men hon sa en del som jag ändå måste reagera lite på. Hon sa att äldre kvinnor - och jag antar att jag räknas dit - har mycket att lära av yngre kvinnor. Och vice versa, tillade hon lite snabbt och det var väl för väl det. Men det vi äldre ska lära oss är att nätverka och hjälpa varandra, såsom hon påstod att yngre kvinnor gör. Bland äldre kvinnor är det mycket mer backstabbing, påstod hon. Det är inte riktigt sant. I onlinevärlden finns flera nätverk för "äldre" - fast jag skulle nog hellre säga alla kvinnor - där tonen är mycket god och stödjande, mycket trevligare än den kan vara ute i verkligheten. Den bitchiga tonen brukar faktiskt höra hemma hos yngre förmågor i betydligt större grad.

Men i det verkliga livet, på arbetsplatser runt om där kvinnor (och män) i alla åldrar ska försöka samsas och samarbeta, där stöter man på patrull ibland. Där är kulturkrocken mellan äldre och yngre ibland alldeles för stor. De yngre generationerna som kommer ut i arbetslivet har ofta ett oerhört gott självförtroende och en tro på att allt är möjligt, bara man vill. Det är ju så man uppfostras nu för tiden. De lite äldre, dit jag hör, har fått lära sig att man inte ska tro att man är något. Vi kämpar hela vårt vuxenliv med att försöka skaka av oss det där jantemonstret vi har på axeln - som vi mer eller mindre föddes med. Som gör att vi blir så himla avundsjuka på de som gör det vi inte vågar eller tror oss klara av.

Min generation är inte direkt uppväxta i en tid där man uppmuntrade entreprenörsskap och eget företagande. Trygg anställning och så många betalda semesterdagar som möjligt har varit det som är eftersträvansvärt. Så att man får en schysst föräldrapenning, sjukpenning, kan ta lån och allt det där. Det är en stelbent och förlegad syn på arbetslivet som de yngre generationerna kommer att ändra på, hoppas jag. Jag ser fram emot det. Det innebär fler och bättre möjligheter för framtidens generationer.

Häromveckan blev jag uppringd av en kvinna som ville sälja en trygghetsförsäkring. Som alla andra telefonförsäljare var hon len och överdrivet engagerad ända tills jag sa att jag var egen företagare. Då slängde hon på luren med orden att man faktiskt måste ha haft fast anställning i minst sex månader för att få ta del av hennes enastående erbjudande. Egenföretagare är en mycket diskriminerad grupp i dagens Sverige.

Inga kommentarer: