I morse var en sådan där jobbig morgon. Inte bara det att jag var trött, jag var över huvud taget väldigt motsträvig till att komma igång. Arbetsuppgifter saknades inte, men det var en sådan där morgon när jag skulle ha stannat kvar i sängen länge om jag bara hade fått.
Nu stundar semestertider och då ökar kraven på kravlöshet. Det är väl ungefär så motsägelsefullt som det låter. I den vanliga vardagen står alla krav som spön i backen och ingen vila finns att få någonstans om man inte själv gör ett aktivt val och säger nej till allt. Förr i tiden fick folk åtminstone vila på söndagarna, efter kyrkobesöket. Nu är våra helger fullpackade med aktiviteter och allt går inte att välja bort. Har man barn som idrottar medföljer en mängd föräldraförpliktelser förutom att skjutsa till träningar och matcher och de har en tendens att dyka precis då man har som minst tid. Det går inte att välja bort. Då är man en dålig förälder. Bor man inte för sig själv ute i skogen någonstans kan man ge sig den på att just när man ska ta den där lediga helgen, då är det städdag i bostadsrättsföreningen eller samfälligheten. Och vem vill vara föremål för sina grannars ogillande genom att inte göra sin plikt?
Jag skulle inte vilja ha en helt kravlös tillvaro för jämnan, men en liten kravlös stund eller dag då och då. Det borde väl inte vara så svårt att åstadkomma. Det borde man ge varandra i alla familjer enligt ett rullande schema. En dag när man inte behöver jobba eller fatta några som helst beslut, inte leta upp några borttappade föremål eller svara på frågor utan med varm hand överlämna allt ansvar till en annan familjemedlem. En dag när det helt enkelt är tillåtet att vara onyttig.
I semestertider, när jakten på kravlöshet är som störst, skulle kanske en kravlös dag i sängen med ett gäng korsord och några bra böcker vara mycket mer helande för många äktenskap än den vilda jakten på sevärdheter och stränder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar