Familjens yngste familjemedlem har nu officiellt sommarlov och är mer än nöjd med det. På tisdag drar vi söderut. Det är inte alls många dagar kvar dit och jag har hur mycket som helst att göra. Varför kommer alla jobbuppdrag precis nu när jag ska åka bort? Jag ska ju packa och planera och fixa en hel massa annat också. Jag vet inte hur jag ska hinna. Stressen lurar bakom hörnet och det ska bli fantastiskt skönt att sätta sig i bilen på tisdag och dra iväg. Det som inte är klart innan dess får helt enkelt vänta. Fast jag vill hinna med så mycket som möjligt. Det blir jobb hela helgen och fakturering för juni på måndag kväll. Och packning hela natten sedan. Men det ordnar sig nog. Synd bara att den där fakturan som innehåller mina semesterpengar inte betalats än, trots påminnelse. Det känns inte bra, men det får väl ordna sig på något sätt det också.
Just nu befinner jag mig i alla fall i huset på landet alldeles ensam, sånär som på mina fyrfota kamrater som ska få vara här på kollo tillsammans med min mor medan vi är bortresta. Åtminstone den som jamar kommer att uppskatta det mycket. Den andre tror jag kommer att sakna oss lite. Eller så är det bara som jag hoppas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar