Jag - miljömupp?

Där vi bor sopsorterar vi ordentligt. Vår bostadsrättsförening har soprum med behållare för precis allt. Jag är jättenoga med vad jag slänger och i vilken låda. Det känns fint. Jag känner mig hur duktig som helst. Jag är en återvinnare. Tyvärr så är vissa av mina grannar inte alls är så duktiga som jag. Det har hänt att jag hittat allt möjligt konstigt i FEL behållare. Jag blir otroligt upprörd. En gång hade någon slängt en massa böcker i kärlet för tidningspapper. Två generalfel, alltså: 1. Inbundna böcker kan näppeligen jämställas med tidningspapper. 2. MAN KASTAR INTE BÖCKER. Så vad göra? Kärlet var ganska nytömt och det var långt ner till botten där alla böckerna låg. Som tur var hade jag vid det här tillfället en ytterst bärbar son med mig, så jag hivade naturligtvis ner ungen i soptunnan så att han kunde börja langa böcker till mig. Vi räddade en hel deckarskatt och den återfinns numera i vår sommarstuga. Och sedan slog vi naturligtvis ett slag för miljön också.