Läst: Martina-koden av Martina Haag

En samling krönikor som tidigare publicerats i diverse tidskrifter jag inte läser, så de vara alla nya för mig. De är roliga, de kan vara på pricken ibland, men så här många på en gång blir lite för mycket för mig. Jag tror de är roligast när man avnjuter en i taget. Jag hinner tröttna på den kaotiska tillvaron hemma hos familjen Haag och ibland känns det lite för överdrivet och tillskruvat. Men det kanske det inte alls är, vad vet jag. Nu har ju jag lämnat de värsta småbarnsåren bakom mig, så jag kanske börjar glömma hur det är när man inte får sova och är livrädd för att glömma något av allt det där viktiga som man måste komma ihåg och allt är allmänt kaos. Är man mitt i det tror jag att det kan vara ganska befriande att läsa att man faktiskt inte är ensam. Nästa gång ska jag dock läsa en i taget.