Jag tycker att min unge är ganska bortskämd, men när jag såg avarterna i TV-programmet Ung och bortskämd igår inser jag att det nog inte är så farligt. Jag ska se till att det blir folk av honom, men frågan är om det blir det av de självupptagna puckon som deltar i den här serien. Och vad i h-e är det för fel på deras föräldrar? Hur kan de leva med sig själva och sitt totala misslyckande med att göra folk av sin avkomma? Varför tycks det vara så fullständigt ute att lära sina barn att man måste göra rätt för sig? Det går faktiskt att vara en schysst förälder och samtidigt ställa vissa krav. Att flytta hemifrån, men fortfarande ha försörjningsstöd från föräldrarna är inget alternativ. Nu tror jag inte att familjerna i det här programmet är särskilt representativa för folk i allmänhet. De flesta familjer kan nog inte låta sina slashasar till ungar handla obegränsat på mammas kontokort eller betala hyran åt en utflugen unge som inte vill jobba. "För det är inte roligt".
När jag spände ögonen i sonen och frågade om det var så där han tänkte bli, såg han helt chockad ut och menade att han minsann hjälpte till mer hemma nu och han är ändå bara tio år. Sedan frågade han om jag kunde lära honom diska ordentligt... Jodå, det ska jag nog kunna ordna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar