Om amning

I morse läste jag i tidningen om att amningen stadigt minskar i Sverige. Den vikande trenden ska vändas med mer information, sa en barnmorska. Mer information? Den generation som nu är i barnafödande ålder torde väl tillhöra den mest välinformerade generationen någonsin vad gäller det mesta. Att det är naturligt för alla djurungar att dia sin mor den första tiden borde knappast vara något man måste upplysa folk extra mycket om. Det borde vi på något sätt ha fått med oss i - haha - modersmjölken. Eftersom jag börjar bli en tjurkärring tror jag att bekvämlighet däremot är något man måste jobba med. Det kan inte vara så att det helt plötsligt är så oerhört problematiskt att amma för så många att de inte klarar av det som tidigare generationer inte ens ifrågasatte eller att unga friska kvinnor inte längre har mjölk så det räcker. Det är jobbigt att amma, man får såriga bröstvårtor och mjölkstockning och det rinner hela tiden. Inte så snyggt, men det är en ganska kort tid. Men det som fick mig att gå igång i morse vara att det stod att en av anledningarna till att många mammor avstod från att amma var att om man flaskmatade så kunde papporna vara mer delaktiga i matningen. Men snälla! Är det mammorna som är för bekväma eller är det papporna som är avundsjuka för att de inte har några tuttar? Något jäkla fel måste det vara i alla fall. Avstår man verkligen från något som faktiskt är både naturligt och bra för barnet av något slags jämställdhetsskäl? Det är inte särskilt jämställt att föda barn och det kommer det aldrig att bli, hur mycket våld man än vill göra på naturen.