Sidor

-

-

fredag 6 augusti 2010

Läst: Kryptan av Kate Mosse

Jag hade höga underhållningsförväntningar på den här boken. Sydfrankrike, historiska miljöer, lite övernaturligt. Det kändes som en perfekt sommarroman. Och det är det väl till viss del.

Det är två parallella historier som vävs samman. Den ena handlar om Léonie Vernier, som 1871 reser med sin bror från Paris till södra Frankrike för att besöka sin moster på familjegodset Domaine de la Cade. Hennes bror bär dock på en mörk hemlighet och trots att livet på landet är rena paradiset så finns där naturligtvis en orm.

Den moderna historien handlar om Meredith Martin, en ung amerikanska som är i Frankrike för att göra lite efterforskningar om Claude Debussy, som hon skriver en biografi om. Hon gör också lite efterforskningar för egen del, eftersom en släkting en gång utvandrade från Frankrike till USA och detta för henne till Domaine de la Cade, som numera är ett hotell.

En mystisk tarotkortlek spelar en stor och viktig roll, samt en krypta som en gång fanns på ägorna till Domaine de la Cade. I övrigt lite spökerier, urkrafter som återuppväcks och en ond, ond man.

Det är OK underhållningsläsning. Men det är den tredje romanen av Kate Mosse jag läser och det känns som om det är lite för mycket upprepning. Samtliga tre böcker jag har läst (Labyrinten, Kryptan, The Winter Ghosts) utspelar sig i trakterna kring Carcassone (inget fel i det, finns sämre platser) och har parallellhistorier i vilka den historiska hjältinnan på ett eller annat sätt dör instängd i en grotta eller liknande när hon av någon anledning offrar sig för den goda sakens skull. Och en modern hjälte/hjältinna som hemsöks av den historiska och måste ställa allt till rätta och se till att rättvisa skipas till slut. Jag kan det här nu. Dessutom blir jag väldigt trött på franskalektionerna i Kryptan. Ett otroligt irriterande upprepande av fraser och företeelser i kursiv stil på franska. Exempelvis "Léonie är en bokslukerska, une lectrice assidue". Det blir för mycket och om det är för att understryka det franska i berättelsen och skapa någon slags lokalförankring så funkar det i alla fall inte för mig. Det gör bara läsningen ryckig.

Inga kommentarer: