Olga är psykiatriker på ett sjukhus i Novosibirsk i Sibirien och blir kontaktad av en man som påstår sig ha intressant forskningsinformation som han gärna vill dela med sig av till henne. Det leder till att hon hamnar på en föreläsning med en man som kallar sig Vladimir, från Uzbekistan, och han företräder någon slags schamanistisk lära som han gärna vill sprida till väst (jag antar att det är därför han raggar folk i Sibiríen).
Hur som helst, Olga hamnar (naturligtvis inte av en slump, allting är förutbestämt, hon är den utvalda) i Samarkand där hon träffar Michael, som är en för sådana här böcker typisk andlig guide. Hon får lära sig om gamla legender och tas, som det brukar stå i baksidestexter, med på en inre resa. Efter några dagar tillsammans med Michael, som vet allt, ser allt och förstår allt, är Olga en bättre människa och kan återvända till sitt arbete på sjukhuset med förnyade krafter och förmåga att hela även den mest trasiga mänskliga själ.
Tycker man att "Den nionde insikten" är det största litterära och andliga verk som någonsin skapats, gillar man antagligen det här också. Själv undrar jag hur den har hamnat i min bokhylla. Eller jag önskar att jag undrade det. Jag vet nämligen och efter att ha läst något sådant här är sanningen så uppenbart pinsam. Jag hade min rktigt flummiga läsperiod för en femton år sedan så där, då jag trodde att jag på fullt allvar skulle kunna lära mig mer om mig själv genom att läsa böcker skrivna av människor som vill tjäna pengar på vilsna själar. Jag vill gärna säga att det där, det har jag växt ifrån nu. Men det bor någon liten envis person inom mig som vill tro att en vacker dag så uppenbaras den stora sanningen och då kommer jag att veta och då kommer jag att förstå. Rätt som det är dyker jag ner i det här träsket igen, men nu för tiden hoppar jag upp lika snabbt igen. Jag får se hur lång tid det tar till nästa gång. Jag tror mig minnas att det någonstans ska finnas en oläst bok om.... eh, skyddsänglar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar