Äntligen lite värme, som faktiskt känns som om den var på riktigt. Jag har kunnat sitta ute i solen i helgen och hur länge sedan var inte det? Lite, lite färg i ansiktet har jag fått. En riktig solstol är inköpt också, så nu är jag redo. Inga apriliga bakslag nu, tack.
Snart kanske man ka börja ta fram vårgarderoben också på allvar. Några plagg skulle jag dessutom vilja komma i igen, så det borde vårbantas lite. Jag tänker på det, men gör inte särskilt mycket åt det. Jag är ju i alla fall ute och promenerar med min stegräknare nu och det ger en lite större sporre än att bara ta en helt vanlig promenad. Lusten att samla mer steg genom at ta en extra sväng. Det är ju ett ganska märkligt beteende, egentligen. Att det liksom inte är på riktigt förrän man presterar något mätbart. Jag borde börja jogga också. Det brukar jag tycka så här års, men innan jag kommer mig för är det höst igen och det är ju ingen större idé att börja då. Ett år köpte jag till och med joggingskor. De har varit alldeles utmärkta promenadskor i några säsonger nu, men jag har inte sprungit ett steg i dem.
Jag borde alltså en massa. Det är synd. Det förtar det här lustfyllda med våren en aning. Men bara en aning. Jag är också väldigt duktig på att förtränga alla måsten. Som städning och sån't. Jag har sett att solen påvisar att våra fönster är i uppenbart behov att putsning. Jag tar det en annan dag. Ska bara sola lite till först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar