Tyskland 1939. Nioåriga Liesel ser sin bror dö på ett tåg och döden stiftar för första gången bekantskap med denna märkliga flicka. Det är nämligen Döden som är berättarröst i den här boken. Och han har ju en del att göra under de närmaste åren.
På broderns begravning tappar en av dödgrävarna en bok och Liesel plockar upp den. Det blir hennes debut som boktjuv, något hon kommer att ägna sig åt en del under åren som komma skall. Liesel och hennes bror var på väg för att lämnas hos en fosterfamilj. Deras pappa är kommunist och försvunnen sedan länge och deras mamma har inte möjlighet att ta hand om barnen. När Liesel har lämnats bort försvinner mamman för att inte höras av mer.
Liesel hamnar i den lilla staden Molching, hos Rosa och Hans Hubermann på Himmel Strasse. Så värst himmelsk blir inte tillvaron, men Liesel får mycket starka band till sin Hans, och även Rosa visar sig ha ett hjärta under den barska ytan. På samma gata bor Rudy, som blir Liesels bästa vän. Liesel har til att börja med vissa svårigheter med läsningen, men när hon väl får kläm på det går hon inte att stoppa. Hon läser allt och borgmästarfruns bibliotek blir en guldgruva. Där stjäl Lisel nya upplevelser, även om det sker med borgmästarfruns goda minne.
När bomberna börjar falla även över Molching läser Liesel högt för grannarna när de trängs nere i skyddsrummet och hon läser även med och för Max, juden som Hubermanns gömmer i sin källare. Den enda hemlighet Liesel inte kan dela med någon, inte ens med Rudy.
Det är en mycket fin berättelse, om det lilla livet i skuggan av det stora kriget. De alldeles vanliga människorna som alla är offer, oavsett vilken sida de står på. Om de ens står på någon sida. Det handlar om att överleva. För att gömma en jude i källaren behöver man inte ta ställning i politiken eller ens förstå den. Är man en någorlunda god människa gör man det rätta på det mänskliga planet. Jag tycker mycket om den här boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar