Sidor

-

-

onsdag 2 juni 2010

Teknikstrul en masse

Det här inlägget kanske kommer att innehålla ett språk som jag i vanliga fall inte använder. Åtminstone inte i skrift. Känsliga läsare varnas härmed och kan hoppa vidare till något annat, något lite roligare, lite trevligare.

Jag ska bara klargöra några saker först. Jag har arbetat professionellt med datorer i mer än 25 år. Jag är systemutvecklare. Jag har skrivit tusentals rader kod i en massa olika verktyg på en massa olika plattformar. Men jag är så förbannat trött på allt jävla teknikstrul jämt och ständigt att jag är färdig att spy. Jag har gjort mig själv extremt beroende av att mer eller mindre ständigt vara online. Jag blir nervös när jag inte kan kolla min e-post regelbundet. Jag vet inte hur jag ska få fram minsta lilla information om jag inte har tillgång till Internet. Jag är helt handikappad. Jag måste ha fungerande miljöer för att klara av att sköta mitt jobb. Och det har jag inte alltid. Jag har lyckats skaffa mig själv en maskin som gör som den vill ibland. Jag blir tokig. Det tar så mycket kraft att jag snart går i taket. Det kunde antagligen ha varit värre, men min toleransnivå är extremt låg, samtidigt som mina krav på hur det ska fungera är alldeles för höga. Ingen bra kombination. Jag vill inte hålla på och mecka. Jag vill inte fundera över varför saker och ting inte funkar. Och jag vill definitivt inte att ANDRA människor frågar varför DERAS datorer inte funkar. Hur fan ska jag veta det? Jag är programmerare, inte tekniker, det är faktiskt två helt skilda saker. Jag vill ha en egen servicetekniker hemma. En som står till tjänst dygnet runt och fixar saker. Ska det vara för mycket begärt? En som lugnt och sansat talar om för mig varför min dator kraschar när jag sätter i en extern disk, till exempel? Är det datorn eller disken som är kaputt? En som talar om för mig på ett förtroendegingivande sätt varför min trådlösa kommunikation som för ett par veckor sedan gav sig helt och hållet, helt plötsligt fungerar igen? Jag hann slösa bort en massa pengar på ett nytt USB-nätverkskort däremellan, till ingen nytta som det ser ut nu. Och säg inte att jag borde köpa en ny maskin. Jag avskyr att köpa nya datorer (dessutom är den jag har mindre än ett år gammal och borde räcka ett litet tag till). Först ska man välja och våndas över om man väljer rätt. Sedan ska man installera om alla sina program. Installera program är nämligen också något jag är hjärtinnerligt trött på. Då finns det sådana i min omgivning som börjar snacka en massa om att jag borde köra en virtuell miljö som är maskinoberoende och som jag bara kan flytta med mig (och jag som trodde att bärbara datorer löste det där mobila problemet). Fixa en sådan åt mig då, säger jag, för jag kan inte och jag vill inte ta reda på hur man gör. Men då blir det sådär otäckt tyst. Och allt, precis allt, måste man göra själv.

Inga kommentarer: