Det blev inte som vi tänkte med sportlovsaktiviteterna idag. Det blev vattkoppor i stället. Uppenbarligen innebär det någon form av status att ha vattkoppor, för sonen är helnöjd. Han tror att han måste vara hemma från skolan i flera veckor, men med tanke på att han verkar må alldeles utmärkt och inte har fått så där värst många prickar, blir det nog inte så länge. Vi har väntat på det eftersom han utsattes för smitta för ett par veckor sedan, så det kommer inte som någon direkt överraskning.
Och jag har varit duktig och tagit tag i saker och ting. Äntligen. Den riktigt äckliga tvättstugan är städad och användbar igen och jag känner mig riktigt på hugget och ska ta tag i ett nytt projekt alldeles snart. Kanske rent av plockar fram strykbrädan. Man vet aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar