Till alla dagstidningar med självaktning hör numera en helgbilaga. Har man GP som husorgan heter den helgbilagan Två Dagar. Det står inget av vikt i den och det är väl inte heller utmärkande för just helgbilagor att det ska stå något av vikt i dem, men det finns en krönika varje vecka. Idag handlade krönikan om hur underbart det var att dagis var igång igen så man slapp ungarna på dagarna. Det finns uppenbarligen inget bättre än att hämta en slutkörd unge kl. fem som sedan somnar till Bolibompa. Så pappa får lite vuxentid.
Jag blir otroligt provocerad av sån't här och det är möjligt att det är meningen också, men jag har en olustig känsla av att dagens föräldrar tycker precis så. Det är väl mysigt och kul med ungar och så, men de får inte inverka på ens liv. Man måste ju ha egentid också, verkar alla gasta i kör.
Jag fattar inte. Varför vill folk skaffa barn om de inte vill ta hand om dem? Det är liksom det som är den stora uppgiften när man har blivit förälder. Att uppfostra och ta hand om sin avkomma. Det innebär vissa inskränkningar på den personliga rörelsefriheten och man får glömma det där med uppvisningslägenheter ett tag. Ungar tar tid, plats och kostar pengar. Tycker man det verkar jobbigt är det väl bara att dra ut i tid så slipper man.
Det finns ju så många par som inget hellre vill än att få barn, trots att det innebär att de skulle få hela hemmet överbelamrat med legobitar och ett alldeles unikt hemgjort mönster på fondtapeten, men som inte kan. Att då klaga över att sommarlov innebär utebliven egentid under några veckor känns otroligt bortskämt. Den som skriver så vet inte hur förbannat bra han har det. Han borde vara så oerhört tacksam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar