Genna och Minette blir rumskamrater på fint flickcollege i mitten av 70-talet. Genna är ättling till skolans grundare och dotter till den högvälborna familjens svarta får, hippieadvokaten Max Meade, som uppnått en viss kändisstatus som vänsterradikal på gränsen till det extrema. Hon är naturligtvis vit. Minette är stipendiat, djupt religiös och dotter till en pastor. Och svart. Flickorna har nästan ingenting gemensamt, men Genna vill inget annat än att bli bästa vän med Minette, som dock inte bryr sig ett dugg. Genna är uppfostrad till att mer eller mindre skämmas över att hon är vit och ser naturligtvis chansen att gottgöra den vita rasen för dess kollektiva skulder samt glädja sin far, genom att skaffa sig en svart bästis. Sedan är faktiskt Genna genuint snäll och socialt kompetent på ett fullständigt oförargligt sätt. Minette däremot, är ganska arrogant och ointresserad av sin omgivning och blir snart illa omtyckt av de övriga flickorna på skolan. Det är bara Genna som hela tiden försvarar Minettes alltmer bisarra beteende. Efter ett par incidenter med rasistiska förtecken på skolan börjar Genna tvivla på Minette, men hon är ändå beredd att försvara henne in i det sista. Och det visar sig även att människorättsaktivisten Max inte alltid är en självklar förkämpe för rättvisan. I alla fall inte rättvisa för alla. Gennas värld skakas i grunden.
Som alltid (nästan) när det gäller Joyce Carol Oates är det bra. Sådär krypande, brutalt bra som få andra författare kan vara. Det är ingen vacker historia, men den känns sann. Jag kan tycka lite synd om Genna som försöker och försöker, men aldrig kan ta sig förbi de barriärer som ras, klass och religion utgör. Att hon har växt upp till en i princip alldeles frisk varelse trots de föräldrar hon drabbats av är ett under. Minette är för mig lite av en gåta, men jag kan antagligen inte förstå, eftersom jag är vit, medelklassig och framför allt icke-amerikan. Ibland har jag lite svårt att förstå hur infekterad rasfrågan är/har varit. Det känns så vansinnigt otidsenligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar