Sidor

-

-

måndag 30 maj 2011

Läst: Mördaren är död av Stewe Claeson

Johannes Halland är död och de sex medelålders sönerna samlas till begravningen. Det är ingen brödraskara som står varandra särskilt nära, så att alla sex träffas samtidigt hör till ovanligheterna. Den näst äldsta brodern, Jens, blir den som börjar rota i faderns hem inför bouppteckningen och i ett undangömt skrin hittar han ett brev från Johannes att läsas efter hans död. Brevet innehåller en bekännelse som skakar om tillvaron för sönerna och frågorna hopar sig. Det visar sig också att det inte bara var fadern som dolde hemligheter, även den sedan länge avlidna modern tycks ha levt ett annat liv än sönerna trott.

Det handlar om ett sedan länge preskriberat mord och en väl dold kärlekshistoria, men framför allt handlar det om en familj. Och den stora frågan är: Hur väl känner man egentligen sin familj?

Många frågor blir det och alla kan naturligtvis inte besvaras, eftersom huvudpersonerna inte är i livet längre. Sambandet mellan moderns och faderns dolda hemligheter är dock ganska tydligt för läsaren och det kan störa mig lite att sönerna - eller åtminstone deras kloka fruar - inte ser det tidigare. Några frågor besvaras, men andra blir hängande i luften. Det känns som om det slutar lite för tidigt, jag vill veta mer, få fler svar, men det är väl det som är själva grejen. I det verkliga livet finns det alltid en massa frågor vi aldrig hittar några svar till. Jag tycker att det är en mycket bra bok, befolkad av alldeles vanliga människor med alldeles vanliga relationer till varandra. Jag tror nämligen att det är så här det är i de flesta familjer. Man vet helt enkelt inte så mycket om varandra som man tror.

Inga kommentarer: